Hur gör djur???

Aprils sista tisdag i blickfånget och nog har just tisdagar blivit lite ut över det vanliga i Ödletillvaron. Lite dold och inklämd mellan veckopremiären och ”lillelördagen” ligger den där och skvalpar runt som veckodag numer två. Tur då att vi Ödlor valt att satsa lite extra på just tisdagar genom att utnämna den till vår stora utflyktsdag.

Det var grått, kylslaget i luften och Ödlorna hade byltat på sig både varma och regntåliga kläder när de anslöt till dagens samling, väl medvetna om att SMHI utfärdat fuktvarning under förmiddagen. En kort ”hejsan, hejsan-salming” avhölls innan dagen brakade loss med kommunal bussfärd till Beijerspark.

Väl framme i Kirseberg bredde Beijerspark ut sig i sin fulla prakt. Parken, som i dag är tolv hektar, öppnades för allmänheten 1904. 1996 togs beslutet att göra om Beijerspark till en upptäckarpark, där barn på ett lekfullt sätt kan lära mer om djur och natur och hur människan påverkar sin miljö.

Perfekt, tänkte vi, och lånade några håvar och ”luppar” av naturskolan och gav oss ut på upptäcktsfärd i parkens grönska. Barnen var ivriga och kunde med skarpsynt blick och stor nyfikenhet finna en hel del olika smådjur så som spindlar, gråsugger, myror, maskar m.m. Störts intryck kanske fyndet av en tusenfoting trots allt gjorde!






En svag doft av grillat kött kittlade sedan smaklökarna och Ödlorna slog sig ner för att sätta sprätt på dagens medhavda lunch. Idag var det dock ej grillat som gällde för oss i motsättning till några av parkens övriga gäster. Istället dukades det fram ett smörgårdsbord av pasta och grönsaker och barnen fick göra sin egna pastasallad. Efter lite plockande och skapande intogs lunchmålet i behagligt tempo i ett begynnande solsken.


Utlovad lek på parkens temalekplats - ”Djurlekplatsen” - blev det sedan och det visade sig vara den välbekanta pricken över det lilla i:et. Bilderna nedan talar sitt tydliga språk angående barnens åsikter om lekplatsen…








Efter en dag fylld med naturupptäckter och upplevelser var det så dags att påbörja den långa hemfärden. Redan vid Gustav Adolfs torg kunde de första gäspningarna skymtas och nog var det lite slöa Ödlor som klev av bussen vid Per Albins hem strax efter två.

Mellanmålet avnjöts på terrassen innan alla gick var och en till sitt. Om man lyssnar noga kommer man säkert att kunna höra en och annan snarkning från Ödlrona i natt. Ty det har varit en intensiv dag ute i den friska luften.

Det bästa av allt – imorgon är en ny dag ute i det fria.
Som sagt, härligt.